söndag 12 mars 2017

Godmorgon söndag

Godmorgon våren! Hur härligt att vakna till fågelkvitter och strålande sol?! Jag har börjat bli människa igen efter att varit orimligt trött igår.

Jag startade gårdagen i stallet vid 9 och red ut på på en härlig tur i solskenet med två stallkompisar. Spóla fick galoppera på snöiga skogsvägar och verkade allmänt hög på livet. Pigg som tusan och öronen rakt fram. Vi har verkligen börjat få till galoppen, vilket är så himla roligt. Hon tar i princip varje fattning och dundrar iväg från noll till hundra på ingen tid alls. Hon orkar inte jättelångt, men även där blir det tydligt att hon orkar mer och mer, och hon börjar kunna hålla galoppen trots att man vill något där uppe på ryggen. Tillexempel styra eller bromsa tempot något. Duktig tjej!



Efter stallet åkte jag hem, tog en timmes powernap och åkte sedan vidare till ett annat stall för att hjälpa en vän med att få på grimma på sin åring. Även det gick alldeles lysande efter lite mys, kli och grimmvänjning. Duktig liten fölis! Så glad att jag blev tillfrågad att komma och hjälpa till! Det är bland det roligaste jag vet att hålla på med hästprojekt. Vinna förtroendet hos hästar som inte litar på människor, miljöträna osäkra hästar osv. Drömmen är ju att få låna hem och jobba med en problemhäst. Skulle vara så roligt. 

fredag 10 mars 2017

Godmorgon fredag!

Godmorgon kompisar! Hoppas ni har en härlig fredag framför er! Jag vaknade av mig själv 30 minuter innan alarmet ringde. Så det kändes lika bra att gå upp, istället för att försöka somna om och sedan vakna trött av alarmet. Nu sitter jag i soffan, under en filt, med min lilla hund och datorn i knät, och lyssnar på fåglarna utanför. Mysig start på en fredag!

Jag var i stallet igår och pysslade, och kände mig än en gång tacksam över att vi äntligen hittat rätt stall. Både vi och hästarna trivs fantastiskt bra! Det började ju bli vår här om veckan, och jag var så himla taggad på att snart kunna komma ut och konditionsträna hästarna på grusvägarna. Men nej, så blev det vinter igen, precis lagom till till min tredje träning för tränare (sen jag sålde Uniq 2012). Tacka vet jag snösulor, utan dem hade jag inte vågat mig på annat än skritt i lördags. Istället kunde vi rida på som om ingenting, nästan, och hästarna skötte sig så himla bra! Jag började med ett pass på Saedis, och hon behöver bli kvickare för hjälperna och få lite mer tempo - men utan att känna sig jäktad. Det ska vara inom ramen av hennes balans. Vi har problem med att få till vänstergaloppen då hon har blivit mycket starkare i höger och hellre väljer att ta den förvänd än vänster, även på volt. Vilket, förvisso, är roligt att hon börjar orka det men jag vill gärna ha båda galopperna. Men en stund in i träningen fick vi vänster galopp flera gånger. Det är bara att träna vidare, och det jag skulle tänka på var att försöka på henne att rolla lite på vänster bak precis innan fattningen, ställa lite utåt och länga inner tygel.

Spóla var en riktig piggelin! Hon älskar att jobba och försöker hela tiden förekomma. "Där rörde du dig lite i sadeln, menade du galopp?!", "Där svängde vi förra varvet, och varvet innan det, ska vi göra det igen?!" osv. Roligt att jobba med en så väldigt possitiv och motiverad häst, och jag skrattar ofta åt henne när hon te.x. galopperar iväg med spetsade öron för att jag kortade tygeln en centimeter eller rättade till mitt skänkelläge. Hon är en riktig "mot oändligheten och vidare"-häst. Bitvis var hon fantastisk att sitta på och det kändes som att vi travade fram som Edward och Totilas. Jag som trott att hon inte orkat galoppera på banan blev motbevisad både en , två och elva gånger när hon tog fattning på fattning och det visade sig att hon orkade både halva varv på hela banan och halva varv på volten. Stor förbättring mot inte alls, tycker jag! Det var ju, såklart, inte att hon inte orkat/kunnat tidigare utan att jag gjort fel. Precis samma fel som jag gjorde med Uniq back in the days. Jag länger ut tyglarna, släpper stödet med skänkeln och blir passiv, vilket gör att hästen tappar allt tryck, faller ur ramen och galoppen blir flack. Vilket visar sig väldigt tydligt på Spóla som då inte orkar hålla kvar galoppen utan lägger sig i pass istället. När jag lyckades hålla i hop det sprang hon lyckligt både fort och fint.

Nu rinner klockan iväg, och det är alldeles snart dags för mig att väcka lillhunden i knät, ta en morgonpromenad och åka till jobbet. Men först vill jag bara visa en av mina favorit av bilderna jag fotade en trip ner till Kvarnbacka islandshästar för några veckor sedan. Hur mysig är inte denna? Fölfrossa deluxe!