söndag 12 mars 2017

Godmorgon söndag

Godmorgon våren! Hur härligt att vakna till fågelkvitter och strålande sol?! Jag har börjat bli människa igen efter att varit orimligt trött igår.

Jag startade gårdagen i stallet vid 9 och red ut på på en härlig tur i solskenet med två stallkompisar. Spóla fick galoppera på snöiga skogsvägar och verkade allmänt hög på livet. Pigg som tusan och öronen rakt fram. Vi har verkligen börjat få till galoppen, vilket är så himla roligt. Hon tar i princip varje fattning och dundrar iväg från noll till hundra på ingen tid alls. Hon orkar inte jättelångt, men även där blir det tydligt att hon orkar mer och mer, och hon börjar kunna hålla galoppen trots att man vill något där uppe på ryggen. Tillexempel styra eller bromsa tempot något. Duktig tjej!



Efter stallet åkte jag hem, tog en timmes powernap och åkte sedan vidare till ett annat stall för att hjälpa en vän med att få på grimma på sin åring. Även det gick alldeles lysande efter lite mys, kli och grimmvänjning. Duktig liten fölis! Så glad att jag blev tillfrågad att komma och hjälpa till! Det är bland det roligaste jag vet att hålla på med hästprojekt. Vinna förtroendet hos hästar som inte litar på människor, miljöträna osäkra hästar osv. Drömmen är ju att få låna hem och jobba med en problemhäst. Skulle vara så roligt. 

fredag 10 mars 2017

Godmorgon fredag!

Godmorgon kompisar! Hoppas ni har en härlig fredag framför er! Jag vaknade av mig själv 30 minuter innan alarmet ringde. Så det kändes lika bra att gå upp, istället för att försöka somna om och sedan vakna trött av alarmet. Nu sitter jag i soffan, under en filt, med min lilla hund och datorn i knät, och lyssnar på fåglarna utanför. Mysig start på en fredag!

Jag var i stallet igår och pysslade, och kände mig än en gång tacksam över att vi äntligen hittat rätt stall. Både vi och hästarna trivs fantastiskt bra! Det började ju bli vår här om veckan, och jag var så himla taggad på att snart kunna komma ut och konditionsträna hästarna på grusvägarna. Men nej, så blev det vinter igen, precis lagom till till min tredje träning för tränare (sen jag sålde Uniq 2012). Tacka vet jag snösulor, utan dem hade jag inte vågat mig på annat än skritt i lördags. Istället kunde vi rida på som om ingenting, nästan, och hästarna skötte sig så himla bra! Jag började med ett pass på Saedis, och hon behöver bli kvickare för hjälperna och få lite mer tempo - men utan att känna sig jäktad. Det ska vara inom ramen av hennes balans. Vi har problem med att få till vänstergaloppen då hon har blivit mycket starkare i höger och hellre väljer att ta den förvänd än vänster, även på volt. Vilket, förvisso, är roligt att hon börjar orka det men jag vill gärna ha båda galopperna. Men en stund in i träningen fick vi vänster galopp flera gånger. Det är bara att träna vidare, och det jag skulle tänka på var att försöka på henne att rolla lite på vänster bak precis innan fattningen, ställa lite utåt och länga inner tygel.

Spóla var en riktig piggelin! Hon älskar att jobba och försöker hela tiden förekomma. "Där rörde du dig lite i sadeln, menade du galopp?!", "Där svängde vi förra varvet, och varvet innan det, ska vi göra det igen?!" osv. Roligt att jobba med en så väldigt possitiv och motiverad häst, och jag skrattar ofta åt henne när hon te.x. galopperar iväg med spetsade öron för att jag kortade tygeln en centimeter eller rättade till mitt skänkelläge. Hon är en riktig "mot oändligheten och vidare"-häst. Bitvis var hon fantastisk att sitta på och det kändes som att vi travade fram som Edward och Totilas. Jag som trott att hon inte orkat galoppera på banan blev motbevisad både en , två och elva gånger när hon tog fattning på fattning och det visade sig att hon orkade både halva varv på hela banan och halva varv på volten. Stor förbättring mot inte alls, tycker jag! Det var ju, såklart, inte att hon inte orkat/kunnat tidigare utan att jag gjort fel. Precis samma fel som jag gjorde med Uniq back in the days. Jag länger ut tyglarna, släpper stödet med skänkeln och blir passiv, vilket gör att hästen tappar allt tryck, faller ur ramen och galoppen blir flack. Vilket visar sig väldigt tydligt på Spóla som då inte orkar hålla kvar galoppen utan lägger sig i pass istället. När jag lyckades hålla i hop det sprang hon lyckligt både fort och fint.

Nu rinner klockan iväg, och det är alldeles snart dags för mig att väcka lillhunden i knät, ta en morgonpromenad och åka till jobbet. Men först vill jag bara visa en av mina favorit av bilderna jag fotade en trip ner till Kvarnbacka islandshästar för några veckor sedan. Hur mysig är inte denna? Fölfrossa deluxe!


torsdag 26 januari 2017

Bakben och bogar

I helgen red jag för tränare för första gången på säkert tre år. Så roligt, och så svettigt! Det tog inte lång tid innan det stod helt klart hur mycket muskler jag tappat av att bara mysrida utan "krav" och tränarögon på mig. Framförallt vänsterskänkeln hade glömt av sina uppgifter. 

Spóla har dålig balans i traven och jag har lite svårt att få till takt och form i tölten. Eller, jag tror jag oftast får till en hyfsad takt, men är för osäker på om det är rent eller ej. Något jag måste träna på. 

Jag red några varv i tölt och trav och efter tre minuter hade Markus hittat det stora problemet. Vänster bak. Jag har tyckt att hon skjuter ut bogen och försökt jobba med det, men anledningen till det är troligtvis att hon är svag i vänster bak och den lever sitt eget liv (min egen tanke så här i efterhand). Så intressant när man får tränarögon på sig som kan hjälpa en med kärnproblemet. Annars är det så lätt att man sliter sitt hår över att försöka jobba bort symptomen som blir. I alla fall.... vi fick jobba med att komma åt vänster bak och att det skulle jobba tillsammans med de andra benen och inte i en egen liga. Väldigt mycket flytta in bakbenet och att hon skulle svara snabbt på den flyttande skänkeln. Först stillastående, sen i skritt, tölt och trav.  Vid slutet av passet töltade vi bättre än någonsin och hon travade på så himla fint. Då var det väldigt roligt att rida, vill jag lova!

En tjock vinter Spóla för några år sedan.

Igår försökte jag fortsätta med samma arbete på egen hand. Det gick jättebra i skritten och jag kände verkligen hur mycket bättre koll jag hade på framförallt vänster bak, men båda bakbenen överlag. Men i trav och tölt fick vi inte alls till samma trevliga känsla som på träningen, utan hon blev istället stark och hängde sig lite i handen. Vilket hon inte alls brukar göra. Så där fick jag nog inte igenom henne så bra ändå. Bestämde mig rätt snabbt för att jobba med skritten istället då det ändå var rejält hårt på ridbanan. Så vi nöjde oss med tempo och jobbade vidare med skänkelvikningar och öppnor i skritt. Märkte även i öppnorna hur jag blivit slarvig senaste åren. Öppnor var mig paradgren på min ponny och vi fick alltid beröm av vår tränare för att vi gjorde dem så raka och bra. Nu fick jag jobba på för att få dem hyfsat raka. Skärpning, helt enkelt. Nu är det slut på mulleridning och dags att börja rida ordentligt igen. Så taggad! 

söndag 1 januari 2017

2017

Mitt 2017 har startat på allra bästa sätt. Vi hade en lugn kväll igår med några kompisar som kom över en stund. Det var Leias första nyår, så vi var inne på 12slaget och såg fyrverkerierna genom fönstret. Duktiga lilla hunden reagerade knappt och sov genom de första smällarna under kvällen och kikade ut lugn, men nyfiken, vid 12. Så skönt! Känns bra att vi valde att stanna hemma och ge henne en lugn första fyrverkerierfsrenhet. Isac och Leia var ute och nattkissade vid 00:30, och då reagerade hon bara på en raket som skickades upp precis bredvid dem, andra smällar brydde hon sig inte om alls. 

Kändes så skönt att vakna upp imorse och inte ha en festkväll i kroppen. Istället åkte jag och Leia med min familj till ett naturreservat vid vattnet och grillade korv. Hur härligt som helst!



Efter korvgrillning och lunch på klipporna åkte vi som sanna nördar in till stan på Pokémon jakt. Sedan delade vi på oss och jag åkte med syster och Leia till stallet för att fixa åt hästarna som vilar idag. Så mysigt att fylla på nytt spån och bädda fint åt små pollarna. Älskar nya stallet vi står i för att allt går så lätt och smidigt. Tar ca 25 min att mocka, fixa höpåsar, byta vatten, lägga in halm och göra iordning kraftfoder till två hästar i lugn och ro. I förra stallet kunde det ta mig 60 min om jag var snabb. 


Igår red vi ut på nyårsritt och jag hade turen att få låna fina Valkyria så jag också kunde följa med. Alltid kul att få rida andra hästar, men lite klurigt att hitta knapparna för de olika gångarterna. En supermysig tur hade vi!