torsdag 25 december 2014

25e december

Hej på er, och God Jul lite såhär en dag försent!

Jag har inte glömt bort er, eller bloggen, jag lovar. Det är lite mycket annat och lite lite häst nu bara. Så, jag återkommer ASAP med regelbunden uppdatering igen, till dess blir det lite spontan uppdatering när jag hinner, har något att skriva eller varit i stallet. När jag vill något intressant helt enkelt. Så, tappa inte hoppet.
I´ll be back!


fredag 12 december 2014

Drömmen om Island - Favorit i repris



Jag sitter hemma och är sjuk, dagen till ära, och fördriver tiden med bilder, filmer och hästar, från landet som ständigt är destinationen för mina drömmar. Island. Det är verkligen något magiskt med hela landet, jag är fullkomligt förälskad! Jag var där och jobbade en månad sista året på gymnasiet och det var bland det bästa jag gjort. Medan de andra i min klass packade upp kläder, sorterade papper eller vaktade barn var jag på ett av mitt livs äventyr. Helt fantastiskt! Denna härliga flashback, och min längtan om att återvända, snart, leder mig in på dagens ämne; "Islandsfeber" som några av våra bästa hästvänner kallar det.



Islandsfeber, i min tolkning (härligt att det är ett påhittat uttryck så jag kan tolka det precis som jag vill), är ett intressanta fenomen som jag tror är klart stört i Islandsvärlden. Nämligen att valet av ras blir starten till en ny livsstil. Man köper inte bara en islandshäst, man köper sig en bit av Island som allt eftersom växer sig till en brinnande längtan om att åka dit. Detta gäller så klart inte alla, jag är säker på att det finns många med en islandshäst som inte alls känner för att åka till Island. Men, jag lovar att det är många, många, fler islandsryttare som åker till Island än shettisägare som åker till shettlandsöarna, arabryttare som åker till Saudiarabien eller frieserägare som åker till Holland.



Av någon anledning verkar biefekterna av Islandsfebern vara att när man väl varit på Island vill man tillbaka, gärna minst en gång om året. Helt plötsligt rider man runt i en handstickad islandströja (och eventuellt har man ett antal i garderoben hemma också) med töltande hästar på, stickad av ett speciellt isländskt garn. Och, innan man vet ordet av står man där och äger en, eller ett par, unghästar på Island, en del i en avelshingst eller importerar hästen man föll för när man var på sin senaste tur.



Det som från början var "jag har köpt en islandshäst", blir något helt annat. Jag, som egentligen inte har den blekaste aning, skulle gissa på att det kan vara lite som när man skaffar barn. Man får inte ett barn som man bara kan bifoga som en extra bilaga till det liv man lever, utan det blir början på ett helt ny version av livet. Just det tycker jag är så fantastiskt med den här Islandsfebern, den ger folk en öppen dörr till en ny version av livet, den ger nya drömmar, och framförallt, samhörighet. Den för samman människor som kanske aldrig skulle träffats annars och ger dem guldskimmer i vardagen, en trygghet, ett kall, eller vad de än söker.



Är det inte helt fantastiskt, att ett litet land mitt ute i havet, med små lurviga hästar kan få så stor plats i så många människors hjärtan? Å andra sidan är det ju inte vilket land som helst...

torsdag 11 december 2014

At the moment

Kom precis hem efter att ha varit ute i äckelvädret. Usch så ruggigt! Nu håller jag på att Tina upp igen med myskläder på, julmusik på Spotify och bakning på G. 


onsdag 10 december 2014

Godmorgon onsdag

Hej på er! Idag börjar min ledighet, och jag njuter i fulla drag. Efter en galen dag på jobbet igår känns det ännu härligare med fem lediga dagar. Idag blir det bara till att ta det lugnt och varva ner, och imorgon är det dags för mig att andas stalluft igen. Mys!

Nu ska jag ta och göra i ordning en riktig mysfrukost innan jag svälter ihjäl, och sen blir det frukost i soffan under en filt och senaste avsnittet av Heartland. Ha en riktigt bra onsdag, vi hörs om en stund! :)


tisdag 9 december 2014

Movie time

Jag satt och kikade runt lite på YouTube och hittade några klipp jag tänkte dela med er. Två stycken "faktafilmer" som bara var så himla mysiga. Glöm allt som har med grått väder och mörker att göra och ägna några minuter åt vackra hästar och underbara landskap. Väl spenderad tid tycker jag :)



Min dag

Godmorgon på er, och grattis på namnsdagen till alla Annor där ute! Allt blev så himla sent igår, när jag kom hem var klockan närmare tio och när vi ätit middag var den elva. Det blev helt enkelt inte mycket gjort alls. Idag är sista jobbdagen för mig den här veckan, sen är jag ledig resten av veckan. Hur härligt?! Jag ska jobba lite hemifrån och sådär, så helt ledig är jag egentligen inte, men det känns ju lite så när man varken behöver gå upp innan 04 eller komma hem vid 22. Lyx!

Nu ska jag ta och fixa en riktigt god frukost, titta på senaste avsnittet av Heartland och ha en lugn, mysig morgon innan det är dags att svira om till jobbkläderna och vandra mot tåget. Ha en bra tisdag hörni! Vi hörs lite senare :) (Idag ska jag se till att tidsinställa ett inlägg till er så det inte blir tomt)

Grattis till mig på namnsdagen!



måndag 8 december 2014

Måndag var det

Hej på er! Hoppas veckan börjat bra. Själv är jag inte överdrivet pigg, men jag har fortfarande en timme på mig att komma igång innan det är dags att börja jobba och vara social och trevlig. Kommer gå prima...

Nu är jag dock efter i tidsschemat och måste hoppa ur pyjamasen och göra mig presentabel. Vi hörs senare! :)

söndag 7 december 2014

Sunday funday

Än en gång, godmorgon mitt i natten. Hoppas ni har en riktigt bra helg! När jag jobbar såhär tidigt blir det inte mycket mer än att jobba, äta och sova gjort för min del. Men jag klagar inte (eller jo, kanske lite ibland, men det får man väl?) jag sparar pengar till en finfin julklapp till mig själv så det är bara att jobba på. Och så har jag riktigt trevliga kollegor och en av världens bästa chefer!

Hoppas ni kikar in här lite senare under dagen igen, för även idag har jag tidsinställt ett inlägg till er.  Söndagskramar till er alla!


lördag 6 december 2014

Någon som sa felsteg?

Jag hittade den här bilden på gruppen ”The typical hästmänniskan” på Facebook och kunde inte låta bli att känna igen mig. Vilket jag antagligen inte är ensam om, är man typical så är man...




 Känslan när man får en perfekt bild, i felsteg… Inte kul! Jag älskar att fotografera, något ni kanske inte viste, och springer ofta runt med en kamera på axeln. Speciellt vid ihopsläpp, betessläpp eller liknande, då är jag där och förevigar.

Ni som är foto- och hästintresserade vet att det kan vara riktigt svårt att få till ”den perfekta bilden” på hästar i rörelse, vilket gör det ännu härliga när man verkligen får till det. Jag tyckte det var svårt när hästarna hade 3 gångarter, som alltid var rena, att pricka in rätt ögonblick i steget. Att fota lösspringande isisar, 50 gånger svårare…

Här har ni några av mina mindre lyckade foton, enjoy ;)





Godmorgon mitt i natten

Godmorgon på er! När ni läser detta har jag redan varit uppe ett bra tag, börjar man jobba 05:00 blir det ju till att gå upp överdrivet tidigt. Speciellt för en sovmorgonsälskare som jag. Ni ska ju dock inte lida för att jag jobbar tidigt, eller hur, så jag har tidsinställt ett inlägg till er som kommer upp senare. Det innehåller några riktigt "snygga" bilder, så kika in då. Ha en bra lördag!


fredag 5 december 2014

Shopping och vilsetur

Hej på er. Jag har inte glömt bort er, jag lovar! Det blev ingen tid över imorse till att skriva något då pappa kom och hämtade upp mig 5 minuter efter att jag klivit ur sängen. Vi åkte till Hööks som har 15% på hjälmar hela helgen = jag passade på att köpa en ny hjälm. Hittade ingen som var sådär självklart supersnygg och verkligen tilltalade mig, men det slutade med en av de två som inte var plastiga och ställbara i bak. Jag har väldigt svårt för dem. Den låg på under 500:- också, vilket var perfekt så jag är mycket nöjd. Det blev även ett par vinterskor, förhoppningsvis de första som håller värmen, har nämligen aldrig haft ett par vinterskor jag inte frusit ihjäl i när jag ridit och det varit kallare än typ 5+. Så, håll tummarna för dessa! Sist men inte minst slog jag till och köpte det allra sista skrittflugtäcket, det där jag tipsade om igår, till Spóla i julklapp. Supertur att det enda exemplar de hade kvar, längst bak på lagret, var storlek ponny.

Efter lite mysshopping på Hööks åkte vi och åt kebab till lunch (brunch för min del) vilket alltid är uppskattat, innan vi styrde kosan ut till stallet. Det var hårdare än väntat i grusen på rundbanan, så vi skrittade ut på upptäcktsfärd i skogen. Självklart red vi lite fel och hamnade mitt bland massa små träd, kvistar, och vattenpölar. Som tur var hade vi Spólan med oss, och hon är världens bästa stigfinnare, så när hon fick ta kommandot och välja väg tog det inte många sekunder innan vi var på rätt stig. Hon är verkligen fenomenal på att hitta hem. Jag vet att det sägs att alla hästar hittar hem, men det är inte alls sant. Min ponny Uniq hittade inte... I vilket fall som helst så kom vi in på rätt stig och red vidare på vår tur. Det blev en rätt kort skrittur, men hästarna gick lektion igår med mamma och pappa så jag tror inte de misstyckte, de verkade nöjda med att få lufsa runt en stund.

Den här hjälmen blev det, den kostar 449:- och ni hittar den HÄR. Foto Hööks

Här har ni skorna jag köpte, 329:- gick dem på och ni hittar dem HÄR. Foto Hööks.


torsdag 4 december 2014

Shoppingtips Hööks

Jag är en otypisk tjej, som hatar (HATAR!) att shoppa. Det är bland det tråkigaste jag vet och jag får panik bara av tanken på en shopping dag eller en sväng till Barkarby outlet på julrean. Går jag på stan själv kan jag gå in lite snabbt i en affär eller två, scanna läget, och prova något plagg. Men that´s it. Usch och fy! De senaste 5 åren har jag troligtvis inte köpt mer än 10 plagg. När det kommer till hästshopping, då är det dock något helt annat. Speciellt Hööks, där kan jag spendera timmar.

Idag blir det därför en liten Hööksshopping-inspo. Har man ingen häst att shoppa till (våra två har ju redan allt i överflöd) får man drömma sig bort. Här kommer några favoriter som vi har och använder flitigt och några saker jag gärna skulle ha, eller bara gillar. Enjoy! :D


Detta träns köpte jag till Spóla för ett bra tag sen, och jag tycker fortfarande att det är så himla fint! 279:- kostar det, vilket jag tycker är billigt för ett träns. Det sitter bra, och är av helt okej kvalité. Några stenar på nosgrimman har ramlat av, men jag tycker ändå de sitter riktigt bra med tanke på att hon haft det i säkert 11/2 år om inte mer. HÄR hittar ni det i alla fall :) Detta träns är för övrigt det enda som fångar mitt intresse under kategorin "Island", vilket är riktigt tråkigt. Skulle vara kul om det fanns mer isisprylar att gotta sig med.

Foto: Hööks


Okej, jag hittade en sak som jag faktiskt funderar på att ge Spóla i julklapp. Detta ridflugtäcke med avtagbar halsdel skulle nog ge henne lite mer lugn och ro på våra sommriga ridturer, hon är nämligen väldigt störd av alla insekter. Känns som att det skulle vara värt att testa. 199:- kostar det och ni hittar det HÄR.

Foto: Hööks

The pälsglans med stort P, en produkt jag inte klarar mig utan i ryktväskan. Jag älskar den! Den räcker länge, luktar hur gott som helst och gör svansen väldigt mycket lättare att reda ut. Ett supermåste för min del. Ni hittar den HÄR för 169:-

Foto: Hööks

En overall, det bästa plagget från Augusti till April. Jag älskar min som jag haft i flera år och skulle inte kunna leva om vintern utan den. Min är dock inte från Hööks, men när det är dags för mig att köpa en ny skulle det absolut kunna bli en sån här. 1539:- kostar den och ni hittar den HÄR.

Foto: Hööks

Jag älskar reflexer! Detta ridtäcke á la reflex står helt klart högt på min önskelista den dagen vi har en rakad häst/ en häst utan 10 cm vinterpäls. (Det blir för varmt med fodrade täcken vid ridtur på våra små). Ni hittar det HÄR för 579:- 

Foto: Hööks






What people think I do...

Godmorgon på er! När jag gick upp imorse trodde jag att jag såg lite snö på parkeringen nedanför, det visade sig vara frost men det gav mig i alla fall lite mer "20 dagar kvar till jul"-känsla. Mysigt. För att kicka igång torsdagen på bästa sätt tänkte jag dela en film med er som har sån fantastisk igenkänningsfaktor och bjöd på många skratt. Ha en tipptopp torsdag så hörs vi lite senare :)


onsdag 3 december 2014

Error

Hej på er! Hoppas ni haft en riktigt bra onsdag. Min dag har bara flugit förbi och nu sitter jag här i soffan med sura vingummin och njuter med min stora kärlek. En bra kväll, helt enkelt. Jag höll på med ett inlägg med mina favoriter och wanties från Hööks, men helt plötsligt la deras sida ner och den vägrar nu att sammatbeta. Jahapp. Inlägget är i alla fall halvfärdigt och ligger i mitt utkast, hoppas på att kunna göra klart det imorgon. Men men, ibland kan man inte göra något åt det hela, då är det bara ta ett vingummi till, gosa in sig under en fluffig filt och slå på en bra film. Det är i alla fall vad jag ska göra nu. Ha en bra kväll hörrni, så hörs vi imorgon!


tisdag 2 december 2014

18 grodor och 2 prinsessor

Jag skriver ofta om de två hästarna jag har turen att få dela denna resa med, så idag tänkte jag att de ska få ett alldeles eget inlägg. Dessa underbara raggsockor är ju grunden till hela den här bloggen och då kan det ju vara trevligt att veta lite om dem. Efter att ha provridit 18 hästar hittade vi dem, våra två underbara islandstjejer.

Spóla frá Staðartungu är ett svart sto född 2005 e. Heimir frá Vatnsleysu ee. Glampi frá Vatnsleysu. Hon kom till Sverige 2007 och flyttade hem till oss 2012. Vi träffade Spóla av en ren slump, då vi åkte iväg för att provrida en annan häst som var till salu på samma ställe. Hästen vi åkte för att prova var en läromästare, en sådan vi egentligen skulle ha, men som alltid när man tittar på hästar är det visa som bara stormar in i ens hjärta trots att det inte alls är “rätt”.

Goare och socialare häst än Spóla är svårt att hitta och trots att hon inte var vad vi ”skulle ha” kunde det inte blivit bättre. Hon är en pigg och glad 5-gångare med mycket tölt, fick hon välja skulle hon ta tölten alla dagar i veckan. Utöver en härlig tölt har hon riktigt fin trav, och en extremt trevlig ridkänsla. Spóla är troligtvis den mest positiva häst jag någonsin träffat och hennes fluffiga små öron är konstant spetsade och vinklade så långt framåt det bara går.

Spóla på besiktningen.

Sædís från Snararp är ett mörkt svettfuxsto (enligt mig, svart enligt passet, har även höst svartbrun, gulsvart, bleksvar osv, osv) född 2003 e. Týr vom Rappenhof . Även Sædís flyttade hem till oss 2012, bara några veckor efter Spóla. Vi hade egentligen slutat leta häst när vi hittade Spóla och skulle bara ha en. Men, ibland har man lite tråkigt i skolan och “råkar” klicka sig in på hästnet och hitta “den perfekta hästen”. I annonsen var det en bild på en musblack häst med afroman och en kort text om att det var en snäll häst som alla kunde rida. Jag skickade över annonsen i ett mail till mamma med texten ”var det inte en sån du skulle ha?” och en timme senare fick jag svar tillbaka ”vi åker och provrider nästa helg” och på den vägen är det.

Sædís visade sig vara en smutsgris till svettfux, och inte musblack som vi trott. Just musblackdelen var en av anledningarna till att vi åkte och tittade på henne, mamma hade nämligen kärat ner sig i färgen. Men, när vi var där i hagen och hämtade in en dammig icke-musblack, var det något som klickade mellan mamma och Grisen (som hon numera kallas) och på vägen till stallet viskade hon ”vi köper den här”. Självklart provred vi ändå och efter att jag suttit upp, ridit en sväng och släppt tyglarna i galoppen utan att hon ökade tempot det minsta och saktade ner från galopp till skritt på två steg genom att säga ”prrrr”, var vi alla säkra på att detta var en häst för oss.

Sædís var, och är, verkligen den perfekta hästen för oss, och den lugna, trygga häst vi egentligen letade efter från början. Hon har något mer egna åsikter än Spóla och är lite mer reserverad, men i ridningen är hon bara så klockren. Sædís är 4-gångare och i grunden har hon ett väldigt lugnt tempo, så om man inte ber om ökning kommer hon hålla sitt grundtempo vad man än gör, då spelar det ingen roll om man töltar på ridbanan eller galopperar på långa tyglar hemåt på en åker med tre andra hästar. Jag har börjat rida henne i halsring, och redan andra gången kunde jag ta av tränset och rida i alla olika gångarter. Hon är verkligen höjden av okomplicerad när det kommer till sådant.

Sædís på besiktningen.

Spóla är den mest positiva häst jag någonsin träffat, och Sædís är den mest okomplicerade. Dessa två tillsammans är verkligen en perfect match och tack vare att de är så totalt olika har jag världens guldläge att lära mig massa nya saker och suga i mig kunskap som en svamp. Att båda hästarna råkade ha både stam och kapacitet var något vi insåg långt efter att de redan stod i vår ägo, en rolig slump och inget vi egentligen letade efter. Mamma och pappa är inte det minsta intresserade av att tävla och hästarna är faktiskt deras, jag själv har bara turen att få rida dessa fina hästar så ofta jag vill. Tävlingar är dock inget jag planerar att hålla mig ifrån, det lockar alldeles för mycket, och med lite mer träning är vi snart där. Jag hoppas på att debutera på ovalbanorna i år. Min första islandshästtävling, jag längtar redan…


Kraftur- The last ride

Här har ni, som utlovat, länken till den fantastiska filmen om Kraftur. Den är ca 45 minuter lång och den är värd varenda sekund. Se den och bli fylld av kärlek! :)


Klicka HÄR för att komma till filmen. Enjoy!

Vart tog tiden vägen?

Godmorgon på er! Eller goddag, kanske man säger när klockan är kvart i lunch.  Jag vet inte vad som hände med tiden idag, den bara försvann. Men nu är jag här för att säga ett snabbt hej till er alla innan jag hoppar i jobbuniformen och går till tåget. Gillade ni trailern till Kraftur-filmen igår? Jag har hittat en länk till hela filmen, den kommer upp i eftermiddag. Passade på att titta på filmen igen igår, den är så fin och härlig. Jag vill bara hoppa in i TVrutan och vara där.

Nu måste jag gå, annars missar jag mitt tåg. Ha en fantastisk dag så hörs vi lite senare! :)





måndag 1 december 2014

En man och hans häst


Idag tänkte jag dela med mig av trailern till en så himla fin film om ”en man och hans häst”. Den handlar om förberedelserna för att ta med sig sin bästa häst (läs: bästa vän) ut från Island för att kunna starta VM. Den handlar även om en sista ridtur och vetskapen om att när de väl lämnat Island är deras resa tillsammans slut, eftersom hästar som lämnat landet aldrig får återvända. Jag rekommenderar den verkligen och blir tårögd varje gång jag ser trailern. Dagens tips helt enkelt:Kraftur- the last ride.




1:a december

Godmorgon på er! Jag klev upp för en stund sen och ska snart ta och fixa lite frukost. Jag börjar inte jobba förrän efter lunch, så jag ska pyssla lite här hemma innan jag åker. Jag hade lika svårt att somna igår kväll som kvällen innan, så försökte lösa det genom att prova på Storytel. När jag var liten somnade jag alltid lättast om jag lyssnade på sagor, så varför inte återgå till ett vinnande koncept? I alla fall när pojkvännen sover borta, han är nog inte allt för pepp på ytterligare en sak som låter när vi ska sova. Min klocka som tickar (något av det mysigaste som finns enligt mig) får inte bo i sovrummet många nätter... I vilket fall som helst tror jag att det funkade lite grann, det tog fortfarande lång tid innan jag somnade, men det känns som att det gick fortare än vad det hade kunnat göra. Så, tummen upp för Storytel!

Eftersom jag ska jobba har jag tidsinställt ett inlägg som kommer upp senare under dagen, kika in då :)

Hoppas ni alla får en riktigt bra dag!


söndag 30 november 2014

Hur hamnade jag i Islandshästvärlden?


Once upon a time …


… när jag levde i den ”vanliga” hästvärlden och var en sann ”hoppning 4-ever”-tjej, var min bild av islandshästar att de fanns på turridningar, de var söta, hade lång man och reds mest i skogen. Ingen värdering i om det skulle vara sämre eller bättre för det, utan det var bara så det var, trodde jag. Jag hade aldrig sett en isis på en hopptävling, i ett stall med ”vanliga” hästar eller på ett ridläger. Jag hade heller aldrig sett en islandshästtävling eller islandshästar som inte var med på turridning. Syns inte, finns inte, lite så helt enkelt.


Så var min bild av isisar länge, att de var skogsmullehästar just för att det var vad jag hade sett. Sen köpte vi vår första islandshäst Huginn från Sjöstugan, och redan första gången jag provred honom insåg jag att allt jag trott var fel. Jag har nog aldrig suttit på en häst med en sån fantastisk trav som Huginn. Behöver jag säga att jag blev kär? Det var kärlek vid första travsteget. Tiden vi hade med Huginn är ett eget kapitel som jag tänkt ta upp senare, men dagen jag träffade honom förändrade allt.


Plötsligt stod alltså en lurvig isis i boxen bredvid min tävlingsponny och de blev vänner direkt. Från den dagen Huginn klev ur transporten hos oss öppnades en helt ny värld framför mina ögon. En värld full av människor som älskade sina hästar precis lika mycket som jag och alla hästmänniskor jag kände sen tidigare, en värld av underbart söta hästar i alla möjliga färger, en värld där det mesta var tvärt emot vad jag lärt mig.

Min ponny Uniq och Huginn blev vänner direkt, bilden är från deras första dag tillsammans.     

I den här bloggen kommer ni att få följa med mig rakt in i islandshästvärlden och se den genom mina hoppskadade glasögon, som självklart är färgmatchade med resten av min outfit ;). Huginn kom nämligen inte bara in och visade mig en ny värld, han fick mig att falla som en fura för den, precis som jag gjort för honom.


Med mig på min upptäcktsfärd i min nya värld har jag de två isisarna Spóla och Saedís (a.k.a Grisen), som är Huginns efterträdare och två underbara, töltande tillskott till vår familj. Min resa har precis börjat och jag är fast besluten att se hur långt jag kan ta mig. Att omskola hästar går ju hur bra som helst, så att omskola en hoppryttare kan väl inte vara så svårt?


”Mot oändligheten, och vidare!” har alltid klingat bra i mina öron...


Jag var i USA ett år och pluggade på college och alla varnade mig för de stora skillnader jag skulle uppleva. Jag tyckte inte det var speciellt annorlunda mot Sverige annat än att allt var större, klasser på 150 elever var knäpptysta så fort läraren bad om det och det var varmt. Att kliva in i islandshästvärlden från livet med matchande schabrak och hoppluvor, benskydd så det stod härliga till och knoppar, däremot, det är vad jag kallar kulturkrock!

Vilken hästvärld bor du i, och hur har du hamnat just där? :)

1:a advent

Godmorgon vinter! Jag inleder en ledig, oplanerad söndag på bästa vis; med vörtbröd och internationell hoppning från Friends. Mamma och pappa är ute i skogen och myser med hästarna, så idag blir det inget stall för min del. 

Igår hade jag riktigt svårt att somna, låg vaken säkert två timmar med hundra tankar som snurrade och pockade på min uppmärksamhet. Självklart var de flesta relaterade till köpa VS inte köpa häst. Tänker jag lite realistiskt inser jag att  det absolut är möjligt, men kanske dumt. Låter jag hjärtat tala... Jag tror ni hästmänniskor förstår. 


lördag 29 november 2014

Guilty pleasure

Precis som igår, och i förrgår, ägnar jag kvällen åt horse show på SVTplay. Kan vi ta en sekund för att buga, bocka och tacka TVgudarna allra ödmjukast för att SVTplay sänder från Friends?! Min helg är räddad!

I min hand håller jag min trogna kompis, mobilen, självklart innehållande min guilty pleasure; Hästnet. Gissa vilken sida som varit uppe de senaste timmarna... Vad händer om man hänger på hästnet i flera timmar kanske ni (antagligen inte) undrar. Jo, man (läs jag) hittar drömhästen och faller head over heals. Så, japp, jag är kär! Har några hästar jag mer än gärna skulle åka och titta på... 

Är det världens sämsta idé att köpa häst när man inte har ett fast heltidsjobb? Frågar jag mig är det en asbra (och fullt möjlig) idé, en häst och en bil att ta sig till hästen med. Jag kan leva på KRAFT mineraler, äpplen och hösilage, det är jag helt säker på! ;)

Lyckan under mina 5 år med världens underbaraste ponny är något jag saknar helt enormt mycket. 

Inspänningstyglar och skrittjobb

Hej! Jag kom hem för flera timmar sedan, men lunch, livet och naturdokumentären Africa kom i vägen.

Så, de första 3 timmarna av min dag spenderades i stallet med mamma och hästarna. Till min stora besvikelse hade nattens minusgrader gjort att underlaget på rid- och rundbanan frusit. Samma med skogen, dock bara det översta geggset. Riktigt overall-väder tyckte mamma, vilket jag har tyckt sen slutet av Augusti. Men ja, overallerna på och sen gick vi ut för att hämta hästarna.

Dagens ridpass blev en skrittsväng i skogen och en sväng på rundbanan. Saedís fick ha gummisnodden på idag då jag planerade att jobba igenom henne i skritten. Med den på blir det betydligt lättare att få igenom henne och rida henne i en mer korrekt form, trots att gummisnodden är på längsta och hänger löst när hon går som hon ska. Den hindrar helt enkelt bara när hon tänker giraff och vill titta på molnen. Jag tycker även att den är ett superbra travhjälpmedel då hon annars har lätt för att tappa balansen och slänga upp huvudet så fort man tar kontakt med tyglarna. Med gummisnodden blir hon allt mer okej med att man tar en lätt kontakt med munnen, vilket är att föredra om man vill kunna rida traven.

I vilket fall som helst blev det fri skritt i skogen, sen skrittjobb på rundbanan i form av ställa höger/ vänster på rakt spår, små serpentinbågar, och zickzack skänkelvikningar (några steg åt höger, några steg åt vänster osv), + ca 300 meter trav rakt fram med minimal tygelkontakt, men sträckta tyglar vilket är tummen upp.

Jag tycker gummisnodden är en riktigt bra hjälp, och det är den enda hjälptygel jag använder mig av. Jag har dock aldrig sett någon annan Islandshästryttare rida sin häst med någon form av hjälptyglar, någon gång har jag sett det vid longering, men oftast inte där heller. Är det "typiskt" i isisvärlden att inte använda sig av hjälptyglar?







Upp, upp och iväg

Ett alldeles för tidigt godmorgon till er alla såhär på lördagen. Jag är inte allt för glad i att gå upp när klockan ringer, så humöret just nu är inte på topp. Anna 3 år ligger på golvet och hulkgråter, ni vet sådär som för trötta barn gör. 

Nog om det. Nedräkningen har börjat och om 7 minuter sitter jag i bilen, med rumpvärme, på väg till två av de bästa tjejer jag vet, våra fina raggsockor. Kliva ut i stallet blir man ju, om något, på gott humör av så jag är pepp. 

Vi hörs när jag kommit hem igen!


fredag 28 november 2014

Poddkampen och avundsjuka

Medan hälften av kläderna, som vanligtvis befinner sig i lägenheten, hänger på tork några våningar ner har jag ägnat det sista dagsljuset åt poddkampen med Alex och Sigge. Några gånger har jag skrattat så jag gråtit och andra har jag himlat med ögonen. 8 avsnitt tidsfördriv, i vilket fall som helst, och med hästtema. Eftersom jag går runt här hemma och är grön av avund, passade jag även på att titta på reprisen av inomhusfälttävlan från friends arena på SVTplay. 

2 timmar hästTV ledde självklart till ett återfall och jag fann mig själv sitta med hästnet uppe i mobilen. Tror inte ens jag behöver säga vad jag gjorde där... Som tur är hann jag stoppa mig själv efter 5-6 annonser, och utan att ha hunnit bli kär. Något som annars händer allt för ofta. Jag hatar (läs älskar) hästnet! 

Grunden till min avundsjuka för allt som rör Sweden horse show, och mitt hästnetåterfall är helt klart det samma. Jag vill också rida där en vacker dag! Något jag inte tror jag är ensam om i och för sig ;) För hur häftigt skulle det inte vara att rida in på en sådan arena?! Sen om det är tölt, hoppning, show eller shettisgalopp jag är där för att göra är inte så vesentligt (även om Islandshäst eller hoppehäst skulle vara att föredra). Jag vill bara vara där. Typ precis just nu, eller nästa år, eller året efter det. Någon gång i alla fall. Det skulle vara trevligt... 


Modiga hästar och önskvärt temperament


Godmorgon på er! Jag började dagen med sovmorgon, följt av att slökolla Facebookflödet i mobilen innan frukost, som alltid. Oftast är det inte något överdrivet spännande, men idag hittade jag en länk från Hippsons sida som fångade mitt intresse. `Unghästar blev "modigare" med människa de kände`, löd rubriken. Nähä, det hade man ju aaaaldrig kunnat ana tänkte jag och klickade. Efter att ha läst igenom artikeln om en studie, som för övrigt gjorts på Islandshästar, tycker jag att slutsatsen känns vettig. Inte oväntad, absolut inte, men vettig.

"I avelsmålen för flera hästraser ingår ett önskvärt temperament. Under avelsvärderingen bedöms temperamentet sedan subjektivt, utan hänsyn till hästens tidigare träning och upplevelser. Man kan misstänka att temperamentsbetyget snarare speglar hästens talang än dess faktiska mentala egenskaper. Detta gör dagens temperamentsbeskrivning till ett väldigt grovt redskap, forskare försöker därför utveckla mer objektiva bedömningsverktyg för att mäta hästars rädsla i en testsituation." - Utdrag från texten på Hippson.

Klicka HÄR för att läsa hela texten på Hippsons hemsida.


torsdag 27 november 2014

Den där 5-gångsgaloppen

Favorit i repris-inlägg från förra vintern. Vi jobbar fortfarande på med galoppen, den är mycket stadigare nu men fortfarande är det mycket på hennes villkor för att störa så lite som möjligt.
Jag läste ett inlägg igår på en islandshästsida på Facebook som jag följer, där en tjej letade tips om hur hon skulle göra för att få sin 5-gångare att galoppera. Hennes häst tog inte galoppskänkel utan sprang in i galoppen och när det väl blev galopp höll det sig ungefär 2-3 steg innan det blev pass (mer eller mindre ren). Exakt så var Spóla så sent som i somras och det är något jag jobbat mycket med, så jag tänkte dela med mig av hur jag gjort och gör med Spóla för att stärka upp galoppen. Ursäkta den väldigt långa texten, hoppas ni håller ut :)

När jag började jobba med Spóla var mitt fokus att hon skulle förstå att vi ville ha galopp inte pass (tills hon blir stabilare i gångarterna har vi valt att rida henne som 4-gångare men hon har en väldigt fin och lovordad pass som vi troligtvis kommer plocka fram senare). Detta gjorde jag genom att lära in ett speciellt ljud som jag kopplade till galopp. Jag valde "Ssssss" som galoppkomando, för att jag tycker det är ett väldigt enkelt och tydligt ljud. Jag försökte först med att fatta galopp (både på rakt spår och ur sväng) på rundbanan, men där blev det alltid pass efter bara några steg, så istället började jag jobba med att galoppera upp för en kort (ca 10-20m) backe. Jag kom snabbt fram till att det var större chans att det blev galopp innan passen om jag försökte fatta från trav istället för tölt (där blev det i princip alltid pass direkt) så till en början travade jag fram till backen och lät henne öka tempot själv för att precis i början av baken säga "Ssssss" och lägga till galoppskänkel. I början blev det helt enkelt att hon travade snabbare och snabbare tills hon självmant föll in i galopp och galopperade upp för backen, men det tog inte många vändor tills hon kopplade S-ljudet och backen till galopp. Då fick jag även jobba med att bara låta henne trava upp för backen ibland bara för att hon skulle koppla S-ljudet till galoppen och inte bara att det kom en backe.

När vi hade jobbat i backen några gånger och fick till galopp varje gång började jag göra samma arbete på en åker i närheten av stallet. Även där fick jag i början låta henne trava på i ett rätt högt tempo och sen driva på och göra S-ljudet för att hon självmant skulle slå över till galopp. I början orkade hon max 50 meter innan det blev pass, men under våra träningspass har hon börjat orka allt längre sträckor så på slutet (innan åkern blev oridbar pga halka och hårt underlag) kunde hon hålla galoppen hela fältet (ca 300-400m skulle jag gissa), skritta tillbaka och sen galoppera hela fältet igen och upprepa det några gånger. Här var jag dock fortfarande tvungen att ha S-ljudet i varje fattning, bara galoppskänkel funkade inte.

Efter detta blev det en liten paus i galopparbetet tills jag skulle testa att fatta galopp på ridbanan på en lektion, det gick inte så jättebra då hon fortfarande är väldigt ostadig i galoppen, men vi fick till några steg här och där. Jag har dock lagt galopp på banan på is ett litet tag till.

Efter den lektionen har det inte varit så bra underlag för galopparbete och jag har mest ridit Grisen senaste veckorna, men när jag red Spóla förra veckan bestämde jag mig för ett intensivpass när det för en gångs skull var bra underlag. Hon var så fin i både traven och tölten, speciellt traven som ibland blir lite springig på rakt spår var riktigt lugn och balanserad i en bra form. En liten komunikationsmiss fick Spóla att tro att jag gjorde en galoppfattning, varpå hon tar helt ren galopp för första gången utan S-ljudet och från en lugn, bärig trav. Självklart var jag tvungen att testa om det var en slump, men hon tog galoppskänkeln flera gånger, utan S-ljudet en enda gång och utan att springa in i galoppen. En gång blev det pass, men då saktade vi ner och gjorde om och då blev det galopp. En gång lyckades jag även få henne att fortsätta i galopp en bit till när jag kände att hon ville slå över till pass.

Än så länge låter jag henne bestämma tempot i galoppen själv och försöker störa henne så lite som möjligt för att låta henne hitta balansen själv. När hon blivit ännu lite säkrare i fattningarna ska jag försöka mig på att börja kontrollera tempot för att sedan komma vidare till att kunna jobba galoppen på ridbanan. Något annat vi fortfarande jobbar med är avsaktningarna, hon vill väldigt gärna ta pass när man bryter av från galoppen så där har jag fått jobba med att ta ner henne helst till skritt snabbt, men utan att dra i henne. Där använder jag mig av "Prrrrr", precis innan jag "tar tag" i henne för att sakta av, på så sätt vet hon vad som väntas av henne, nämligen en avsaktning.

Framöver kommer jag fortsätta jobba med fattningar utan ljud, att hon ska orka längre sträckor samt avsaktningar och hoppas på att kunna ta arbetet in på ridbanan efter årsskiftet när underlaget blir lite bättre.

Hoppas att detta var till någon hjälp för er med samma problem, och ni som kommit snäppet längre än jag får gärna komma med tips om hur jag kan få henne att orka hålla galoppen längre sträckor.


En ledig dag

Godmorgon!
Torsdag mitt i veckan och jag är ledig, hur härligt?! Planen var att jag skulle följa med ut till stallet och vara med på ihopsläppet, men så blev det inte, pappa får representera familjen själv den här gången. Senare ikväll rider mamma och pappa lektion för J med hästarna. Ingen stalluft för mig idag alltså.

Själv ska jag städa och pyssla lite här hemma, boka tvättid, kolla ikapp på senaste avsnittet av Heartland och lite annat smått och gott. Kikar in här igen om en stund, nu kurrar magen och kräver frukost.

Spóla på ett ihopsläpp i vintras

onsdag 26 november 2014

Hööks shopping

I helgen kom pappa och syster och hämtade upp mig med bilen för en sväng till Hööks. Det är fortfarande, efter alla dessa år, lika mysigt att kliva in på Hööks och drömma sig bort i prylparadiset. Tyvärr blev det inga fluffiga täcken och blingade träns den här gången heller, men glasspray, tömmar och små karbinhakar fick följa med hem. Alltid något ;)

Dessa tömmar blev det, ni hittar dem HÄR och de kostar 189:-. Supersköna att hålla i och de funkade utmärkt när vi invigde dem igår. Jag hade gärna sett att de var ett antal meter kortare, då jag fortfarande är en tömkörningsrookie, men de var superlätta att korta av och snurra ihop så jag fick dem till önskad längd.

Karbinhakarna köpte vi för att sätta på ett par tyglar, då jag och mamma har olika favoriter, så det ska gå snabbt och lätt att byta till de tyglad man vill ha. Hittade dock inte den modellen på hakar som jag egentligen ville ha, men dessa duger gott och väl så länge. Glanssprayen är min absoluta favorit, tyvärr kommer jag inte ihåg märket. Men jag kollar upp det imorgon när jag är i stallet.

tisdag 25 november 2014

Duktiga hästar

Precis hemkommen från stallet och ett härligt ridpass i november solen (!). Vilka duktiga hästar vi hade idag! Spóla fick ett ridpass på banan med fokus på tölt, trav och lösgjordhet, medan Saedís fick ett tömmkörningspass med nya tömmarna jag och pappa köpte på Hööks i helgen. 

Det senaste inlägget på den här bloggen var i Januari, alltså nästan ett år sedan, och det har hänt mycket i utvecklingen med de små filurerna sen dess. Framförallt Spóla har kommit till nästa nivå, vilket är riktigt roligt!

Just nu är mitt fokus med hästarna rätt olika. Saedís- lösgjordhet är A och O, upp med ryggen, in med rumpan och "ner med näsan". Helt enkelt att få henne att bära sig själv mer och välva ryggen. Just nu är hennes problem att hon gärna slår upp huvudet, studerar trädtopparna och lägger alldeles för mycket vikt på bogarna. Spóla- Tempoväxlingar, bärighet, fortsatt träning på att hålla gångarten även när det blir jobbigt och galoppen. Hon har, som sagt, tagit ett superkliv framåt i utvecklingen men det finns fortfarande mycket att jobba på. Gångarterna har blivit allt mer stabila och därför känns det lagom att börja jobba mer med olika tempon. Samma med bärighet och form, jobbar man på lite och är bestämd (med massor av positiva hejjarrop och beröm) blir hon riktigt snygg bitvis, något som jag gärna vill få till längre och längre stunder. Och, att hålla gångarterna vid voltbyten, speciellt byte höger varv i trav är svårt, serpentiner, tempoväxlingar etc. Galoppen sitter tyvärr fortfarande inte, den har dock blivit tusen gånger bättre. Men vi jobbar på det! Nu har hon fattat direkt vid min signal varje gång senaste tiden på uteritter och håller den allt längre. 

Som ni ser har vi en hel del att jobba med, men det går framåt varje dag just nu. Hur kul som helst! Håller tummarna för att vi slipper snö och frusen mark den här vintern (önsketänkande) så vi kan fortsätta jobba på som nu.

Här skulle det ligga en filmsnutt från dagens pass med Spóla, men den gick inte att få från mobilen till bloggen. Så, för tillfället blir det en bild, hoppas på att få upp den förr eller senare.



måndag 24 november 2014

I'm back

Jag är tillbaka! Den här bloggen har haft en paus från blogghimlen ett tag då jag, som ni ser i inlägget nedan, bloggat på Hippson. Det var helt galet roligt!! Men tyvärr blir det inte alltid som man tänkt sig. Av olika anledningar blev det, mer eller mindre, en hästpaus för min del under några månader, vilket ledde till brist på intressanta bloggämnen och då valde jag att stänga ner min blogg på hippson. Jag hatar att inte känna att jag levererar på topp, så det kändes som ett bra beslut. 

Men, nu har vindarna vänt och jag är tillbaka i sadeln igen, och bloggfingrarna har börjat klia. Så, här har ni mig igen, välkomna tillbaka! :D

tisdag 21 januari 2014

Äntligen!

Ni som undrat varför det varit lite tyst och tomt här på bloggen en period ska få svaret nu. Jag har fått den fantastiska chansen att börja blogga på Hippson, och har helt enkelt sparat alla bra inläggsidéer för att kunna använda dem där. Idag startades bloggen upp och från och med nu kommer ni att hitta mig på Islandshästbloggen (<- klicka på texten så kommer ni dit) på Hippson. Hoppas vi ses där!


fredag 10 januari 2014

Den som väntar på något gott...

Som ni säkert märkt var den här bloggen lite mer "på" för några veckor sedan. Anledningen till att det inte kommer upp lika mycket här längre är mitt hemliga projekt som jag nämnde förut. Ni kommer förstå när jag släpper det här, jag lovar ;) Tills dess får ni ha lite tålamod. Det är inte långt kvar nu!

För övrigt gick dagens två ridpass med våra fina hästar alldeles prima. Spóla slog återigen galopprekord och höll ren galopp hela rakbanan, från början till slut. Grisen var inte sämre utan slog även hon längdrekord men i tölt på lösa tyglar. Vilka duktiga tjejer vi har! Spóla har verkligen fattat galoppen, bokstavligen, och med lite mer jobb på uthålligheten är vi nog redo för tävlingsdebut till våren. Grisen måste jobba lite mer bärighet och uthållighet, men snart så!


torsdag 9 januari 2014

08:36-isch...

... går solen upp i morgon, för er som undrar, 05:45 går jag upp och 06:30 är jag on my way till världens goaste raggsockor. Hoppas på att hinna rida båda hästarna innan det slår över och blir minusgrader vid 11. Har inget emot att rida i minusgrader, men jag hoppas på att det, så länge det är över 0, ska gå att rida på rundbanan. Det skulle vara skönt att få till ett varit bra träningspass på dem båda två innan det fryser på ett tag framöver. Undrar föresten hur många, utöver de med småbarn och hästar som har minutkoll på vädret minst en vecka framåt. Tummen upp för hästmänniskor och våra små defekter. Jaja, prata om vädret kan man ju göra länge och väldigt utförligt i alla fall, socialkompetenspoäng! 

Well well, nu har jag inte tid att sitta här längre. Ska ju som sagt upp om en liten stund, så jag måste gå och lägga mig i någorlunda tid, och känner jag mig själv rätt kommer det nog ändå dröja en stund.


Inte okej

Igår kväll var vi ute i stallet vid halv 9 ungefär, jag och pappa, för att brodda på Spóla då det ska frysa på till helgen. Eftersom det var mörkt och vi råkar ha en svart häst (hur tänkte vi där?) var det inte det lättaste att hitta i hagen. Jag gick runt med ficklampa på mobilen och lyckades hitta 3 av 5 hästar men ingen Spóla. Matvrak som hon är kom jag dock på den briljanta idén att ta lite mineraler i en hink och skramla med för att hon skulle komma. Sagt och gjort...

Där stod jag i mörkret och skramlade, tror ni Spóla kom fram? Nope. Däremot kom Grisen, så hon fick några mineraler och höll sig sedan på okej avstånd med spetsade öron och hoppades på att få mer. Sen kom även en av de andra hästarna fram och var i princip på mig, vilket jag inte tycker är okej även om jag råkar hålla i en hink, vilket resulterade i att jag smackade lite på hästen och visade att jag ville ha mitt space varpå hästen vänder rumpan mot mig och markerar genom att lyfta vänster bak. Det, om något, är INTE okej! Hästar får inte markera så eller göra utfall mot en människa för att man ber dem flytta sig, så är det bara.

Jag kan absolut förstå att hästen var på mig eftersom jag stod där med mat, och därför bad jag hästen bara snällt att ge mig mitt space. Jag skulle absolut kunna acceptera att hästen kom tillbaka in i mitt space flera gånger och jag fick "ta tillbaka" mitt utrymme flera gånger. Jag hade ju som sagt mat. Men, att "hota" sådär genom att vända rumpan till höja bakbenet mot mig. Nej, bara nej. Så, efter att jag rutit till åt hästen höll den sig på lite avstånd.

Vad tycker ni, är det okej att en häst markerar eller gör utfall mot människor?